måndag 3 september 2018

ATT FLYGA ELLER INTE FLYGA

Vad är det som gör att människor bestämmer sig för att minska sitt flygresande? Det har Lisa Jacobson undersökt i ett masterarbete. ”Man känner att ’det här är bara för hemskt’ och bestämmer sig för att åtminstone göra något själv”, säger Lisa.

Fotograf: Frank Lenkkeri
Lisa Jacobson, som är journalist och kommunikatör i grunden, har länge varit intresserad av vår livsstils klimatpåverkan. För två år sedan påbörjade hon en masterutbildning på Stockholm Resilience Centre. Utbildningen handlar om social-ekologisk resiliens, alltså hur människa och samhälle samverkar med ekosystemen, med fokus på hållbar utveckling. Lisa har funderat mycket över varför vissa personer ändrar sitt beteende för att leva mer klimatvänligt medan andra inte gör det. Hon beslutade sig för att undersöka det i sin masteruppsats, och valde att fokusera på flygresande.

”Det finns mycket forskning om varför folk flyger, om vad det är som driver utvecklingen att vi flyger mer och mer. Jag hittade däremot inte mycket forskning om varför man minskar sitt flygande. Jag har tittat på vilka drivkrafter och hinder som finns och hur förändringsprocessen går till”, berättar Lisa.

Intervjustudie

Lisas studie bygger på intervjuer med personer som har minskat sitt flygresande och en jämförelsegrupp med personer som inte har gjort en förändring. För att hitta personer som minskat sitt flygresande annonserade hon i Facebook-grupperna Tågsemester och Jag flyger inte – för klimatets skull. Lisa berättar att det var svårare att hitta en jämförelsegrupp. ”Jag informerade ju om att studien skulle handla om flyget och klimatförändringarna och det är inte så kul att prata om det om man är en storflygare.” 

De som hade minskat sitt flygresande hade gjort det i väldigt olika utsträckning. Vissa hade slutat att flyga privat men flög fortfarande i arbetet.  Andra hade gjort tvärtom och minskat på arbetsresorna men fortsatte att flyga privat. Det fanns även de som gjort radikala förändringar och andra som aldrig flugit mycket men som ändå beslutat att sluta helt och hållet. 

Drivkrafter och hinder

Lisa berättar att de deltagare som minskat sitt flygresande ofta hade en lång historia av miljöengagemang. På så sätt har de tagit till sig mer och mer information och i och med det även börjat oroa sig mer och mer. De här negativa känslorna gör att man ofta når till någon slags ”tipping point”. Man känner att ’det här är bara för hemskt’ och bestämmer sig för att åtminstone göra något själv.

”Många av de som minskat sitt flygresande har testat sitt koldioxidfotavtryck via någon klimatkalkylator och upptäckt att flyget utgör en stor del av ens individuella klimatpåverkan. Då ser man att ’om jag inte minskar mitt flygande då spelar det liksom inte så stor roll om jag sorterar sopor, det här är mitt stora bidrag som jag kan göra som individ’. Och då vill man göra det”, menar Lisa. 

Hon berättar att många även gärna ville påverka andra människor men tyckte att det är väldigt jobbigt eftersom man inte vill vara någon som tjatar eller agerar moralpolis. Intervjuerna genomfördes förra hösten, innan flygdebatten tagit fart ordentligt och många kände sig väldigt ensamma i de här tankarna. 

”De var ofta den enda i bekantskapskretsen som bestämt sig för att minska sitt flygresande. Då blir det ganska jobbigt att uppmana andra att göra något som inkräktar på deras bekvämlighet och härliga livsstil. Därför blev det viktigt för många att vara en förbild och visa att det går. Många sa också att de mådde bättre av att känna att de gör vad de kan. Det minskar känslan av maktlöshet och även de skuldkänslor som många har för att vi som kollektiv gör så stor inverkan på vår planet”, säger Lisa. 

Gruppen som inte hade minskat sitt flygresande var liten och resultaten går inte att generalisera. En del var välinformerade om klimatfrågan medan andra inte hade så stor kunskap om klimatförändringarna. Några av de som kände till hur flyget påverkar klimatet grubblade kring det men ansåg att det är samhällets ansvar att begränsa flygresandet, inte den enskilde individens. 

Fotograf: Frank Lenkkeri
Flera hade gjort en ”balansräkning” och värderat hur viktigt det är för dem att flyga. ”Om det ger en väldigt mycket positiva följder av att flyga och man inte känner sig hotad av klimatförändringarna, om man inte känslomässigt känner att det kan drabba mig eller mina barn, då överväger det positiva med att flyga”, säger Lisa. 

Många av deltagarna menade att alternativen till flyg är för dåliga, till exempel att tågsystemet inte fungerar tillräckligt bra. Om man reser i jobbet känner man att det tar för mycket tid från familjen om man avstår flyget. För många är det en etablerad vana att resa till solen varje år och det är svårt att bryta vanor.

”Det är alltså flera faktorer som väger samman. Personliga drivkrafter samspelar med hinder och drivkrafter i samhället”, säger Lisa. 

Ett viktigt resultat är att många upplevde att samhället motarbetade en minskning av flygresandet. Kunskap om klimatförändringar och känslomässigt engagemang räcker ofta inte till, när det mesta i omgivningen talar för att flyga. Därför är en viktig slutsats att det krävs politiska och ekonomiska incitament – och bättre alternativa sätt att resa - som hjälper fler att minska eller avstå från flyget. 

Var det något som förvånade dig? 

”Några förvånade mig genom att inte ha förstått allvaret liksom i klimatförändringarna. Det är en viktig aspekt, hur man tagit till sig av informationen. Tänker man att det där är något som kommer att hända om lång tid och långt bort, blir man mindre benägen att vilja förändra sina vanor.”

Flyget sista steget

Lisa berättar att många av de som deltog i studien har varit oroliga för klimatförändringarna i många år men först på senare tid minskat sitt flygresande. ”De har inte förstått hur stor flygets klimatpåverkan är för det har inte pratats så mycket om det tidigare. Flyget har bara varit förknippat med positiva saker: man ser världen och lär sig om andra kulturer. Resande generellt har så många positiva konnotationer vilket gör det svårt att förändra sin inställning till flygresande. För många är det sista steget man vill ta. Det är helt okej att sopsortera och äta mindre kött men ’snälla ta inte ifrån mig mina flygresor’”, säger Lisa, som själv har dragit ner på flygresorna.

Vad hade du själv för drivkrafter till att minska ditt flygresande?

”Först minskade jag lite grann.  Sedan minns jag inte exakt, men det hade att göra med att Donald Trump blev president i USA. Jag blev frustrerad över att det inte händer tillräckligt i politiken och kände att jag måste göra någonting. Jag skrev på Facebook att ’nu kommer jag inte att flyga på ett år’. Det är två år sedan nu och jag har inte flugit sedan dess.”

Uppsatsens titel är "Transforming air travel behavior in the face of climate change: Incentives and barriers in a Swedish setting" och finns att läsa här.

Maja Rosén
Vi håller oss på jorden

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar