måndag 30 september 2019

EN AV 100 000: LISELOTTE MARCUSSON

Jag har aldrig identifierat mig som en aktivist. Men nu känner jag mig som en sådan, på gott och ont. Kanske är det för att det känns som att jag är en del av en sekt... Men en bra sådan, som nått den sanna insikten och tror på vetenskap och på att göra det bästa av den värld vi lever i.

Hur blev det så här? Våren 2018 började ett frö av oro gro i mig, det växte i takt med att mina ögon öppnades för all information om klimatets mående. Jag minns hur mars och april var iskalla, medan maj plötsligt blev supervarm. Sen skedde en låsning med vädret och hettan var ett faktum flera månader framöver. Jag mådde ganska dåligt under några månader. Någon sa till mig "du kan inte bära hela jorden på dina axlar". Men jag kunde bara inte sluta känna det jag kände. Och framför allt, det faktum som vetenskapen visar på, helt fritt från känslor. Ingen vet vad som kommer att hända. Hur ska jag kunna leva med mig själv om jag inte gör vad jag kan för mina barns skull, om det går åt skogen? Jag vill titta dem i ögonen och säga att jag gjort allt jag kunde.

Nu har det gått ett år och jag vill nästan säga att jag är fri från min ångest, till stor del genom att anmäla mig till Flygfritt 2019 och Flygfritt 2020. Och nånstans läste jag detta ”Att flyga är frakt. Att åka tåg är att resa.” Det kommer så mycket gott ur en långsammare livsstil, att uppskatta närheten. Klyschor är klyschor för att de är sanna och jag är mycket glad att de här insikterna och valet om att avstå flyget fått mig att leva i nuet och uppskatta det jag har här och nu, något oändligt. Jag längtar inte längre efter en långresa. Idag är min bästa dag.

Liselotte Marcusson

Gör som Liselotte och anmäl dig till Flygfritt 2020 du också! Glöm inte att utmana alla du känner att göra likadant.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar