torsdag 15 november 2018

HÅLLBART RESANDE SKA GÅ SOM PÅ RÄLS

SJ:s VD Crister Fritzon ligger på femte plats på listan över Sveriges hållbarhetsmäktigaste. Han menar att SJ har stora möjligheter att bidra till ett hållbart samhälle genom att underlätta för fler att välja bort bilen eller flyget. Nyligen har exempelvis nattågsavgångar mellan Jämtland och Stockholm införts året runt och SJ arbetar intensivt för enklare bokningar av utlandssemestrar med tåg – med sikte på att redan sommaren 2019 kunna erbjuda en smidig lösning.
Du är ny på listan över Sveriges hållbarhetsmäktigaste och hamnade direkt på en femteplats. Vad har gjort att du hamnat så högt på listan just nu? Känner du att du har makt att påverka klimatet?
”SJ har en viktig roll i ett hållbart Sverige – både nu och i en framtid. Vårt viktigaste bidrag i ett hållbart samhälle är att möjliggöra för fler att ställa bilen eller välja bort flyget och ta tåget istället. Efterfrågan på klimatsmarta resor har stadigt ökat de senaste 20 åren och fortsätter att öka. För att möta den ökade efterfrågan investerar vi nu i en uppgradering av hela vår X2000-flotta, en helt ny snabbtågsflotta och en uppgradering av våra nattågsvagnar.”  
Hur och när fick du insikt i klimatfrågan?
”Klimat och miljöfrågor har nog alltid varit viktig för mig. Jag kommer från en liten stad i Skaraborg - Skultorp - där vi var mycket ute i naturen och vandrade och hajkade och på så sätt fick härliga naturupplevelser.  En stor fråga då var Ranstadsverkens, som ligger utanför Skultorp, brytning av uran. Jag kommer ihåg hur jag som liten då snappade upp att detta diskuterades utifrån ett miljöperspektiv. Nu på senare år är naturligtvis klimatfrågan mycket mer påtaglig och mycket vidare där jag utifrån mitt nuvarande jobb har möjlighet att påverka detta genom att så många som möjligt väljer tåg.”
Lever du klimatsmart i din vardag?
”Ja, jag hoppas det men kan naturligtvis göra mycket mer.”
Vad tror du krävs för att människor ska välja tåget framför flyget?
”Flygets stora konkurrensfördel är tiden. Men det är många inrikes resor som kan göras med tåget på kortare eller samma tid som flyget. Jag tror inte att alla tänker på transfer- och incheckningstider, säkerhetskontroll och så vidare. Sträckan Stockholm-Göteborg är ett bra exempel, där den totala restiden från city till city är likvärdig, men där tågresan kan erbjuda möjligheter till arbete, avkoppling, umgänge, mat och dryck på ett helt annat sätt än vad flyget kan. Det kan vi bli ännu bättre på att berätta om.”
Har ni märkt av en ökad efterfrågan på tågresor?
”Ja, verkligen. Intresset för bekväma och klimatsmarta resor ökar ständigt och antalet resor med SJ ökar för varje år. Förra året passerade vi 30 miljoner resor och trenden håller i sig.”
Vilka är SJ:s största styrkor som företag?
”Att vi på riktigt är en del av människors vardag och att vi möjliggör för många att arbeta på ett ställe och bo på ett annat. Vi är också den enda tågoperatören som knyter ihop Sverige och också erbjuder resor till och från Norge och Danmark. Jag är också stolt och glad över den digitaliseringsresa vi har gjort för och med våra kunder där sj.se och vår app både är uppskattade och har vunnit fina utmärkelser.”
Många säger att det är krångligt att ta tåget till bland annat norra Sverige, hur vill SJ arbeta för att underlätta resor över hela Sverige?
”Vi är väldigt lyhörda för resenärernas önskemål och där det finns ett stort intresse för tågresor vill vi finnas med och hitta lösningar. Ett väldigt bra exempel är att vi tillsammans med staten genom Trafikverket nu ser till att det går nattågsavgångar varje dag mellan Jämtland och Stockholm, året runt. Tidigare var det bara under turismhögsäsong som de tågen gick. Vi ser dessutom till att dessa nattåg körs vidare till Göteborg, även detta under hela året. Även resor till Köpenhamn har blivit mer efterfrågat, och därför har vi satt in fler avgångar dit.”
Arbetar ni aktivt för att få företag, kommuner och myndigheter att välja tåget framför flyget?
”Ja, vi har en aktiv företagsförsäljning, SJ Biz, där vi erbjuder attraktiva avtalsmöjligheter för dem. Affärsresandet med tåg ökar stadigt från år till år.”
Hur arbetar SJ för att underlätta tågsemestrande?
”Nu under hösten har vi en kampanj för att inspirera till tågsemester inom Sverige. Vi ser också ett nytt växande intresse för tågsemester i Europa. Därför har vi gjort det lite enklare att hitta internationella tågresor på sj.se och faktiskt så jobbar vi just nu intensivt med att hitta lösningar för att kunna erbjuda ännu enklare bokningar av resor utomlands. Vi vet inte var det landar än, men ambitionen är att ha en smidig lösning på plats inför sommaren 2019. Jag får återkomma om det.”
Vad är ditt bästa tågsemestertips?
”Det finns så mycket man kan göra. Det går att tågluffa i Dalarna! Och att resa mellan Kiruna och Narvik är så otroligt vackert. I våras hade vi en tävling om vilken som är Sveriges vackraste tågresa, och det var Kinnekullebanan i Västergötland som vann. Det är en ganska speciell bana, enkelspårig och lite ”hoppig”. Men väldigt fint.”

Maja Rosén
Vi håller oss på jorden

tisdag 13 november 2018

DAGS ATT PRATA OM KLIMATET


I söndags bjöd jag och Lotta Hammar in Styrsöborna till "Klimatprat på Styrsö". Restaurang Båtebacken bjöd på lokal och hembakade kakor och vi på en föreläsning om klimatet och kampanjen Flygfritt 2019. Det blev så lyckat! Vi var inte säkra på att någon alls skulle dyka upp men nära 40 personer kom och lokalen blev fullsatt. När folk strömmade in hördes kommentarer som att "det här är ju verkligen på tiden". Efter föreläsningen bestämde vi oss för att starta en klimatgrupp här på Styrsö för att gemensamt försöka leva mer klimatvänligt.

Sedan vi startade kampanjen Flygfritt 2019 har jag insett att de flesta innerst inne är oroliga, men att många sitter fast i gamla vanor och inte har reflekterat över klimatfrågan fullt ut. Jag har också märkt att det går att påverka människor. En del behöver lite tid men jag har träffat flera som, när de väl bestämt sig för att anmäla sig, vill få med sig fler. En granne tänker till exempel bjuda hem folk på "klimatsoppa" och vill att jag ska komma och värva hennes vänner. :)

Så våga utmana era grannar/vänner/kollegor/släktingar/främlingar på stan att anmäla sig till Flygfritt 2019. Det är så mycket roligare att skippa kallpratet och klimatprata istället.

Maja Rosén
Vi håller oss på jorden


måndag 12 november 2018

GODMORGON, VÄRLDEN!


Igår medverkade Maja Rosén i "Godmorgon, världen!", Sveriges Radio P1, där temat var flygskam. Lyssna på inslaget här.

onsdag 7 november 2018

GODA GRANNAR

Inte varje dag man ser sig själv på löpet...
Igår var jag och min familj med i ett reportage i Göteborgs-Posten. Det handlade om att vi försöker leva så klimatvänligt som möjligt i vår familj och kampanjen nämndes bara i förbifarten. På kvällen kom min granne och knackade på och berömde reportaget och berättade samtidigt att hon anmält sig till Flygfritt 2019. Hon älskar att resa och har tidigare flugit utomlands flera gånger per år. Nu sa hon till mig att hon tycker att jag har alldeles rätt, och att det bara tagit ett tag för henne att inse det. Att hon anmälde sig är faktiskt det som gjort mig allra gladast under arbetet med kampanjen. Det bekräftar min övertygelse att det går att påverka människor, och att många som flyger inte gör det för att de inte bryr sig, utan för att de helt enkelt inte reflekterat så mycket över sitt flygande i relation till klimatet.

Nu är personer från fem av mina närmaste grannhus anmälda till Flygfritt 2019, och vi är åtminstone ett tjugotal vuxna från ön där jag bor som anmält oss. Jag tänker se till att vi blir många fler. Att se vår familj på löpsedeln utanför den lokala matbutiken igår ledde förhoppningsvis till att åtminstone några grannar fick sig en tankeställare. Det finns forskning som visar att den mest avgörande faktorn för om människor sopsorterar eller inte är om ens grannar gör det. Jag har även läst en liten studie som visar att de som känner någon som avstår flyget för klimatet själva väljer att flyga mindre.

Nu vill jag uppmana er alla att berätta om Flygfritt 2019 nästa gång ni stöter på era grannar. Skippa kallpratet och klimatprata istället! Det kan kännas ovant men våga prova. Innan jag startade kampanjen hade jag ingen aning om att så många av mina grannar brydde sig om klimatet, och jag tror att det är många som innerst inne vill prata om det men bara väntar på att någon annan ska börja. Hör gärna av er om ni får till ett samtal, eller kanske till och med får en granne att anmäla sig. Lycka till!

måndag 5 november 2018

EN AV 100 000: ELISABET STAF

Elisabet Staf vill att hennes barn och barnbarn ska kunna ha ett bra liv och inte tvingas leva i en värld präglad av katastrofer och sjukdomar. Hon upplever att få i hennes generation tänker likadant. ”Går man på ett 50- eller 60-årskalas håller man på att bli galen av allt prat om Thailandsresor och lägenheter i Spanien”, säger Elisabet.
Elisabet Staf är uppvuxen på en gård och har alltid värnat om miljön. ”Det går ju inte att driva ett jordbruk om man inte förvaltar jorden”. Idag arbetar hon inom IT men miljöengagemanget är stort. Elisabet upplever att det är få i hennes generation som är miljömedvetna.
”Det är många som älskar kött och går man på ett 50- eller 60-årskalas håller man på att bli galen av allt prat om Thailandsresor och lägenheter i Spanien”.
Vad tror du det beror på? Er generation hade väl inte ett sådant överflöd när ni var barn?
”Eftersom jag är uppvuxen på en gård med mjölkkor åkte vi nästan aldrig hemifrån. Men det var väldigt få i vår omgivning som åkte utomlands på 70-talet. Det här med att sätta sig på ett flyg och handla taxfree kom mest på 80-talet, så det är ju egentligen bara 20-30 års tid som det har pågått. Det kanske är lite nyrikbeteende. Det är billigt och man vill leva lyxigt i värmen.”
Elisabet tror dock att det för många beror på okunskap att de inte gör mer för klimatet. Att de inte har förstått att vi befinner oss i en klimatkris. Själv oroar hon sig mycket över hur hennes barn och barnbarn ska få det i framtiden.
”När man själv får barn och barnbarn vill man ju att de ska ha en bra värld som inte präglas av sjukdomar, översvämningar och andra katastrofer. Man vill att de ska ha ett bra liv, kunna bli förälskade och skaffa familj och jobb.”
När bestämde du dig för att sluta flyga?
”Det var 2016, när vi hade varit i Sydafrika. Jag läste någonstans om hur dåligt flyget är för klimatet och kom till insikten att ’det här går ju inte!’. Jag var inte medveten om att flyget var så skadligt innan dess, det har man ju inte hört så mycket om tidigare.”
Elisabet berättar att hon fattade beslutet på egen hand, men att flera i hennes familj, som först tyckte att hon var lite töntig nu själva har börjat ta tåget och även äta mindre kött. Elisabet vill vara en förebild och försöker påverka människor även i andra sammanhang genom att berätta om sitt beslut att inte flyga. På Orust där hon bor känner många till henne eftersom hon drivit en butik, är aktiv i olika föreningar, startat upp många lokala projekt och driver en lokaltidning.
Jag skriver en krönika varje månad och där berör jag ofta klimatet. Dels höjer jag naturen men jag berättar också om hur mycket jag själv oroar mig för framtiden. Så jag försöker påverka när jag har möjlighet. På jobbet, i mina nätverk, i tidningen och i vardagen med vänner och släkt. Jag hoppas att jag lyckas med det.”  
Elisabet vill vara med och värva fler till Flygfritt 2019 och har gått med i Vi håller oss på jordens lokala grupp i Göteborg. ”Det känns roligt med en grupp, jag tror att vi kan stärka varandra”, säger Elisabet.


Maja Rosén
Vi håller oss på jorden

söndag 4 november 2018

VI VET VAD VI BEHÖVER GÖRA, DET GÄLLER BARA ATT GÖRA DET!

Staffan Laestadius, professor emeritus vid KTH, är djupt oroad över att så lite görs för att bromsa klimatförändringarna. Han förespråkar en snabb halvering av utsläppen och vill att vi ska lägga ner Bromma, stoppa utbyggnaden av Arlanda och avveckla allt inrikesflyg söder om Sundsvall. ”Det finns fortfarande folk som tror att flygets problem kommer att lösas med ny teknik men vi har inte tid att vänta på det. Utsläppen från flyget behöver minska substantiellt de kommande tio åren.”

Staffan Laestadius är professor emeritus vid Kungliga Tekniska högskolan och omställningsexpert. Han har skrivit flera böcker om ämnet, nu senast Klimatet och omställningen. I den beskriver han klimatkrisens allvar och ger konkreta förslag på hur vi kan ställa om samhället och i vilken takt.
”Väldigt många av oss är inlåsta i livsbanor och utvecklingsbanor som är svåra att ta sig ur, både på ett individuellt plan och på olika kollektiva plan”, säger Staffan.
Han menar att vi måste hitta vägar som tar oss ur inlåsningen och han har i boken försökt formulera realistiska omställningsbanor som är fattbara och hanterbara.
”Personligen har jag halverat mitt bilåkande, mitt flygresande med mera. Den här halveringen är fullständigt oproblematisk. Halveringen av bilåkandet är inga som helst problem. Det visar sig att man knappt märker att man har ställt om. Det är ett bra argument för att visa människor att det går lätt att halvera i vardagslivet.”
På det här sättet krävs inga gigantiska uppoffringar från människor. För nästa halvering krävs en strukturell omställning med bättre buss- och tågförbindelser, fler cykelbanor och annat, menar Staffan.
Hur uppstod ditt klimatengagemang?
”Mitt miljöengagemang uppstod när jag gick på gymnasiet på 60-talet. Vi läste bland annat Rachel Carsons Silent Spring. Den första bok jag läste om klimatet kan ha varit Spillran av ett moln av Rolf Edberg som var landshövding i Karlstad. I den skrev han en del funderingar om klimatet. Första gången det kom lite tungt om klimatet var 1972 i Tillväxtens gränser.”
Under 80-talet arbetade Staffan några år på statsrådsberedningen. I rummet bredvid satt Bert Bohlin som var ledande meteorolog och IPCC:s första ordförande. ”Det här var 1988. Jag hade en del samtal med honom och skrev lite grejer om klimatet. Jag gjorde också en liten utredning åt utrikesdepartementet om klimatfrågan i slutet av 80-talet. Så då började det.”
När förstod du hur allvarlig klimatkrisen är?
I slutet på 80-talet. Jag har arbetat med annat sedan dess men när Sternrapporten kom 2007 drog vi igång en doktorandkurs på KTH.  Sedan dess har jag allt mer inriktat mig på klimatet. Jag är ju inte klimatforskare utan hela min utgångspunkt är hur man hanterar klimatförändringarna. Vad gör man om man tar klimatfrågan på allvar? Framförallt vill jag visa att det är möjligt.
Vilka åtgärder föreslår du för att minska flygresandet?
”En halvering av flyget har konsekvenser. När det gäller inrikesflyget kan Bromma läggas ner mer eller mindre omedelbart och Arlanda är fullt kapabelt att ta hand om det kvarvarande flyget utan att bygga ut. Vi behöver även en avveckling av allt inrikesflyg söder om Sundsvall. Själva tanken är att huvuddelen av flygandet måste bort, och för det som blir kvar kan vi diskutera biobränsle och annat. På sikt tror jag man måste avveckla ännu mer. Att vara så här konkret i början är också en pedagogisk fråga. Det är lätt att prata om hur vi ska göra om hundra år, men det är de här närliggande tio åren som det är viktigt att göra något. Därför har jag försökt fokusera på det.”
Vad är oddsen för att det här ska inträffa i verkligheten?
”Det beror på hur framgångsrika sådana som du och jag är. En del säger att det är orealistiskt. Men klimatförändringarna då, är de realistiska? Jag menar att det tekniskt går, det är en fråga om vad vi vill. Det finns fortfarande folk som tror att flygets problem kommer att lösas med ny teknik men vi har inte tid att vänta på det. Utsläppen från flyget behöver minska substantiellt de kommande tio åren. Även om det skulle vara möjligt att någon gång i framtiden hitta system där vi kan göra elektriska flygplan så är det för långt fram i tiden. Dessutom finns det många fysikaliska hinder som gör det tveksamt om det ens går att få fram batterilösningar.”
Vissa tycker att vi ska satsa på biobränsle istället, vad säger du om det?
”Vi kan tillverka i princip alla typer av bränsle på biomassa och skulle kunna byta till det på ett år. Men även biobränsle ger höga utsläpp. På lång sikt kan de motverkas genom att man samtidigt planterar träd, men på kort sikt minskar inte utsläppen. Biobränsle kommer att behövas till det flyg som blir kvar och är en lösning om vi kraftigt reducerar efterfrågan på flyg. Det går inte att komma ifrån att vi måste göra snabba skärningar i flyget.”
Staffan skriver i sin bok att vi har blivit tidens fångar. ”Alla säger att de inte har tid. Vi har byggt upp en tidsuppfattning hos oss som är baserad på en teknisk lösning som inte är hållbar – flyget. När man pratar om att bygga ut järnvägen är ett viktigt argument att det ska gå lika fort som flyget. Varför ska det göra det? Man säger att vi aldrig kan konkurrera med flyget. Men flyget är egentligen inte konkurrenskraftigt för det är ingen hållbar lösning. Det är en illusion vi byggt upp, som ger oss orealistiska förväntningar.”
Staffan menar att vi till en del skulle kunna återgå till hur vi reste förr. Tidigare reste vi exempelvis till Amerika med båt. ”Man kan ju tänka sig att lösningen i framtiden är att även längre resor går med båt igen. Och att detta inte är detsamma som att samhället håller på att gå under, utan tvärtom, att vi överlever. Men det är svårt att få accept för den tanken. Det är att gå bakåt tycker den del.”
Du skriver i din bok att de flesta ”saknar tillräcklig sjukdomsinsikt” när det gäller klimatet. Jag upplever också att få på djupet har förstått vad det här handlar om och att många verkar tro att de inte själva kommer att drabbas.
”Vi är redan drabbade. Det har aldrig brunnit så mycket som i Sverige i år. Vi hade en enorm hetta i somras, med svår torka. Korna har inte mat och får slaktas av. Bönderna ska ha ersättning nu men vad händer nästa år och nästa?”
Ja, men ändå tror jag att många inte själva känner sig hotade.
”Nej, inte än”.
Varför tror du att insikten om klimatkrisen är så låg?
”Jag har under fem år recenserat Almedalstalen i Svenska Dagbladet, och varje år blir de flesta partiledarna underkända. I år var det bara Isabella Lövin som blev godkänd. Jag tycker att det är påfallande låg nivå i klimatdiskussionen bland våra ledande politiska företrädare. Moderatledaren har till och med föreslagit att vi ska sänka dieselskatten.”
Hur ser du på världen om 30 år om ingen förändring sker?
”Om ingenting händer bor vi om 30 år i en katastrofvärld. Under de kommande tio åren måste det hända mycket. Det skriver även IPCC. För att vara en offentlig rapport innehåller den flera meningar som är rent uppseendeväckande. De skriver bland annat att om vi inte klarar målet på 1.5 grader och får så lite som två tiondels graders overshoot kan det få ödesdigra konsekvenser, eftersom vi kan nå en tipping point och inte längre kan hantera förändringarna. I en annan mening skriver de att den omställningen vi står inför är enastående och att vi aldrig haft en så stor omställningsutmaning i mänsklighetens historia. Det är uppseendeväckande med tanke på att det är en offentlig rapport.”
Vad tror du kommer att hända på klimatmötet i Polen?
”Jag tror inte att det händer något i Polen och jag hoppas att jag har fel. Svenska experter är väl medvetna om det här. Markku Rummukainen från SMHI som vi skickar dit är en alldeles ypperlig klimatforskare, men vad har vi för regering som far dit och slår näven i bordet och säger att det här är svenska regeringens position? Jag är djupt orolig.”
Du skriver i din bok att ”regleringsrädslan är större än klimatoron”?
”Om man lyssnade på den politiska debatten i valrörelsen ser man att det finns en enorm rädsla. Nästan alla politikerna sa att de tror på företagande och tillväxt och att marknaden måste lösa det här. Det är som att man inte vill se hur mycket som krävs för att ändra skutans riktning. Men den ändrar inte riktning själv. Många företag jag träffar efterfrågar styrinstrument som gör att de kan ställa om, de behöver prismässiga förutsättningar för de klimatvänliga alternativen.”
Varför händer inget politiskt då? Vet de inte eller struntar de i det?
”Jo, de vet, eller har möjlighet att hålla sig informerade. Men många av våra politiker är rädda. Där finns också sådana som inte tillräckligt insatta, men framförallt är de rädda. De tror att folk inte kommer att vilja ha dem om de skärper klimatpolitiken. Där menar jag tvärtom. Man måste argumentera för att vi kan bygga en värld utan fossila bränslen. Det kräver mycket, men det är möjligt. Men hittills är det väldigt få som har vågat sig ut på banan. Inför valet fick partiledarna i ”Tal till nationen – mitt Sverige 2028” berätta hur Sverige ska se ut om tio år. Jag såg på alla partiledarnas tal och den enda som var i närheten av att förstå vad det är frågan om var Isabella Lövin.”
Hur orolig är du? Har du klimatångest?
”Jag har inte klimatångest, men jag har en djup oro och jag tycker att det händer för lite. Jag tror det blir värre innan det blir bättre. Frågan är om det blir så hemskt att vi når en tipping point där vi inte kan hindra fortsatt isavsmältning. Då blir det väldigt varmt och väldigt höga vattennivåer, vilket kommer att leda till stora folkrörelser, men sådana tror jag vi får ändå. Ska jag vara cynisk tror jag det behövs ett par år till av tuffa klimatförändringar innan vi får accept för en bättre klimatpolitik.”
Jag är övertygad om att fler hade brytt sig om de insett allvaret. Hur kan vi få ett bredare engagemang för klimatkrisen?
”Den enda lösningen är att vi blir fler sådana som du och jag. Jag tycker att det är uppförsbacke, men lite har det lossnat. Genom mitt klimatarbete – kvalificerade omställningsanalyser försöker jag få fler att engagera sig och jag är glad över att du och andra fångat upp min bok och att den bidrar till vidare engagemang. Jag flänger runt och pratar och försöker göra mitt. Kanske blir det en till bok, men det är nästan så man undrar om det behövs fler böcker. Vi vet vad vi behöver veta, det gäller bara att göra det!”
Maja Rosén

Vi håller oss på jorden

fredag 2 november 2018

SINNESRO – EN TOLKNINGSFRÅGA

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.”
Wittgensteins haranka
Det här klassiska receptet på sinnesfrid brukade jag förr ta till när min klimatångest kändes outhärdlig. Men friden uteblev alltid. Nu vet jag varför. Jag drog gränsen för vad jag inte kan förändra och vad jag kan förändra på fel ställe. Jag tänkte att jag måste acceptera att andra fortsätter att förstöra klimatet. Inte har jag rätt att bestämma över hur andra ska leva sina liv.
Att alla måste få göra som de vill är ett vanligt synsätt. Ingen gillar den som kommer med pekpinnar. Men är det verkligen rimligt att inte ifrågasätta beteenden som får ödesdigra konsekvenser? Som skadar andra? Det finns gott om historiska exempel på galenskaper där man i efterhand frågat sig varför ingen protesterade.
Jag tror att människor, med få undantag, vill väl. Att så många fortsätter att leva på klimatets bekostnad beror inte på illvilja. De flesta har helt enkelt inte förstått allvaret. Och de har inte förstått att det är de själva - vi alla - som är lösningen på klimatkrisen. Vi som har insett det har ett moraliskt ansvar att föra denna insikt vidare.

Sedan jag fick idén att försöka få 100 000 svenskar att avstå flyget 2019 har jag haft större sinnesro än på åratal, trots att klimatkrisen gör sig mer påmind än någonsin tidigare. Jag har flyttat fokus från acceptera det jag inte kan förändra, till mod att förändra det jag kan. Äntligen har jag förstånd att inse skillnaden.