söndag 9 juni 2019

EN AV 100 000: MATS WAHLQVIST

Läkaren Mats Wahlqvist tror att klimatfrågan kommer att bli en stor folkrörelse. Som många andra har han under det senaste året omvärderat sitt flygresande, och i augusti tar han tåget till en konferens i Wien. ”Vi måste lita på vetenskapen och tänka framåt.”
Mats Wahlqvist är specialist i psykiatri, men arbetar numera heltid som utbildningsledare för blivande specialistläkare. Han tycker att det är förvånande att inte fler tar till sig klimatkrisens allvar.
”Jag har själv en forskarutbildning, och även om man kan se saker ur många olika perspektiv är det här så väldigt påträngande data. Om man inte tar till sig detta är det på grund av någon typ av förträngningsmekanism, fast på kollektiv nivå.”
Mats ser en stor skillnad i samhället mellan de som tar klimatfrågan på allvar och har en framtidsinriktad syn på tillvaron, och de som bara vill återskapa det förflutna.
”Jag lyssnade på en amerikansk historieprofessor på God morgon, världen! på P1 som pratade om att högerpopulisterna inte har någon framtidsbild, det är alldeles tomt.  De förnekar också den samlade klimatforskningens resultat och rekommendationer. Vi måste istället lita på vetenskapen och tänka framåt, för kommande generationer.”
Mats tror att klimatfrågan kommer att bli en stor folkrörelse, jämförbar med tidigare folkrörelser som arbetarrörelsen och införandet av rösträtt. Han tycker att det känns viktigt att själv göra vad han kan.
”Jag är född 1954 och var med på det radikala 70-talet. Under den perioden lärde jag mig betydelsen av opinionsbildning, att man kan göra något och påverka själv.”
Tar tåget till Wien
Mats har varit medveten om klimatkrisens allvar sedan Parisavtalet upprättades 2015, och har under flera år försökt leva klimatvänligt i vardagen. Han åker kollektivt till jobbet, cyklar gärna och ska i dagarna installera solceller på taket. Precis som väldigt många andra är det först på senare tid han insett hur hög klimatpåverkan flyget har.
”Det är bara under det gångna året som jag fått klart för mig att det är sådana massiva utsläpp från flyget, det kände jag inte till tidigare. Jag tycker att man mer offensivt måste reglera flygets allvarliga klimatpåverkan, med lagstiftning. Vi måste göra det, för att kunna nå klimatmålen.”
Numera försöker Mats undvika flyget och i augusti tar han tåget till en konferens i Wien. Första etappen går en lördagsmorgon mellan Göteborg och Köpenhamn. Därifrån går resan vidare till Hamburg, varifrån han tar ett nattåg till München. Där byter han tåg igen och är framme i Wien vid lunchtid på söndagen. Mats tycker inte att det känns som en stor uppoffring.
”Resan kommer att ta 26 timmar. Om jag flugit hade jag tjänat 17-18 timmar, men vad är egentligen det? Jag kommer att ha tid att stanna och äta, och sover genom hela Tyskland.”
Mats kommer även att ställa om sitt semesterresande.
”Nu när jag fyllde år förra veckan fick jag boken Tågsemester av min fru. Det är en trevlig bok som visar olika rutter ner genom Europa och faktiskt även i andra världsdelar. Så vi tänker oss att vi ska ta tåget framöver.”
Känns det som en stor uppoffring?
”Nej, inte för mig. Jag nöjer mig med att åka tåg i Europa. Här finns så mycket variation som är fascinerande, så känner jag. ”
Vad har du mött för reaktioner från kollegor, släkt och familj?
”Mest uppmuntran. Min kollega Anders Johansson ska åka till Wien på samma sätt som jag. Det är uppmuntrande. Min fru är mycket engagerad i klimatfrågan, hon vill också aktivt avstå från att flyga 2020.”


Maja Rosén Vi håller oss på jorden

måndag 20 maj 2019

EN AV 100 000: MARIA WOLRATH SÖDERBERG

Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik, forskar om vad det är som får människor att förändra sin livsstil för klimatets skull. ”Det gäller att adressera vilka föreställningar folk har. Vi har massor av missuppfattningar som vi använder för att rädda oss själva från att slippa handla”, säger Maria. Själv avstår hon från att flyga sedan några år tillbaka – ett beslut hon upplevde som smärtsamt men nödvändigt.

Maria Wolrath Söderberg är doktor i retorik och lektor på Södertörns högskola, där hon forskar om klimatkommunikation. Just nu arbetar hon med ett projekt där man undersöker vad det är som får människor att förändra sin livsstil. Hon berättar att man inom klimatkommunikationen tidigare fokuserat på att sprida kunskap om hur illa det står till med klimatet, men att det inte är tillräckligt för att människor ska förändra sitt beteende.

”Det gäller att adressera vilka föreställningar folk har. Vi har massor av missuppfattningar som vi använder för att rädda oss själva från att slippa handla.”

En sådan missuppfattning är till exempel att utsläppen från flyget är låga. Eftersom det bara står för några procent av de totala utsläppen globalt tänker många att även ens eget flygresande står för en liten del. Men för många svenskar är flyget i själva verket den allra största utsläppskällan. 

”Vår hypotes är att om man gör människor uppmärksamma på de här problematiska tankestrukturerna så är det ett mycket mer fruktbart sätt att kommunicera än om man bara skjuter ut kunskap brett.”

Vi styrs av vårt samvete

Maria berättar att en viktig del inom klimatkommunikation är att sprida positiva narrativ. Tidigare har man varit noga med att var och en dock ska få göra på sitt sätt - ingen skuld, skam eller rädsla.

”Det kan man ifrågasätta. Det verkar som om folk behöver bli rädda”, säger Maria. 

Även skuld och skam verkar vara viktigt. I projektet Maria arbetar med har ännu inga djupare analyser gjorts av det insamlade materialet, men något som redan nu framträder tydligt är att de som anger att de vill ändra eller faktiskt har ändrat sitt beteende ofta hänvisar till sitt samvete.  

”Man får inte moralisera sägs det. Men varför inte det? Det här är vår tids kanske viktigaste moraliska fråga. Samvetet är en mycket viktig mänsklig informationsbärare. Det talar om för oss om vi gör rätt eller inte. Det handlar inte om att vara godhetsknarkare eller PK, samvetet har vi för att det hjälper oss att fungera tillsammans och fatta moraliska beslut.”

För de som vill leva ett klimatsmart liv, men inte riktigt kommer över tröskeln och låter kunskapen styra beteendet, verkar det alltså som att samvetet är en viktig motor. 

”Även om det naturligtvis finns dimensioner av skam som kan vara skadliga och nedbrytande, finns det också dimensioner av skammen som handlar om hur vi formar ett samhälle socialt. Där vi skäms om vi gör saker som är dåligt för andra. Den mekanismen finns där, och vi påverkas av den.”

Maria frågar sig dock om allt som numera faller under kategorin ”flygskam” verkligen är flygskam. 

”Om man säger att man inte vill flyga för klimatets skull så är ju inte det flygskam. Det handlar om att man har ett samvete och att man inte vill flyga för klimatet. Men om det är så att man smygflyger (ett annat nytt uttryck), då handlar det om skam. Då vill man inte bli påkommen. Och om mekanismen att folk inte vill bli påkomna också påverkar så att man gör andra val, då är väl det ganska bra?”

Socialt tryck

Maria berättar att undersökningarna i hennes projekt pekar mot att folk är väldigt påverkade av sin omgivning. Det gäller åt båda håll - både att man inte flyger och att man fortsätter göra det. 

”Många hänvisar till att vänner och familj vill göra det - ’jag vill inte ta ifrån mina barn den glädjen’. Samtidigt, på frågan om det är något som skulle kunna få en att ändra beteende, då lyfts också det sociala sammanhanget fram. Flera önskar att det ska bli mer skambelagt, eftersom det skulle hjälpa dem över tröskeln.”

Maria tror att det sociala trycket, å ena sidan det vi kallar skam och å andra sidan det vi kallar förebilder, är samma mekanism. 

”Är det så att man driver andra ideal med hjälp av förebilder, då kommer det att leda till att de som inte lever i enlighet med det känner skam.  Det går inte att få det ena utan det andra. Det handlar om människans behov av att vara en del av ett kollektiv. Det är inte lika roligt att göra den där resan och visa upp bilderna om folk undrar ’hur tänkte du nu?’.”

Att vi påverkas av att andra väljer bort flyget har även visats i en avhandling av Steve Westlake framlagd vid Birkbeck University i London. Särskilt påverkas vi av personer som har ett visst inflytande eller som vi ser upp till. 

”Vad som verkligen spelar roll är att beslutsfattare och politiker själva visar vägen, framförallt eftersom motsatsen är så väldigt ofördelaktig.  Man uppfattar det som hyckleri om politiker talar om vikten av minskat flyg men sedan flyger själva.” 

Maria menar att det inte finns något som folk är mer allergiska mot än hyckleri, upplevelsen av att det finns en spricka mellan det som sägs och vad som görs. Då använder man det som ett alibi för att inte agera själv. Och att människor fungerar så behöver man förhålla sig till även om det inte är rimligt. 

”Vi måste minska vårt flygresande, den saken är fullständigt klar. Jag kan tycka att det framförallt är jag som ska låta bli mina semesterresor, just för att Stefan Löfvén ska kunna flyga till ett toppmöte. Men så tänker inte folk, och då måste man förhålla sig till det. Då blir det oerhört viktigt att politiker, framförallt de som jobbar med de här frågorna, ändrar beteende, även om det kostar på.”

En uppoffring att sluta flyga

Något Maria tycker är viktigt att kommunicera angående att avstå från att flyga är just att det för många är en stor uppoffring. 

”Det beror förstås på vad man betraktar som ett värdefullt liv. Vad man har för drömmar och behov. Om bilden av lycka och status hela ens liv varit att resa, och man äntligen får råd att göra det, då blir det en stor uppoffring att avstå från det.”

Maria slutade själv flyga för några år sedan och nu i efterhand tycker hon att det känns lite löjligt att det var så svårt. 

”Nu undrar jag hur jag kunde jag tycka att det var ett så stort problem.  Men när jag var där, då var det riktigt smärtsamt. Jag har åkt till Paris varje sommar under 30 år och brukade hyra ett hus i Spanien med hela familjen. Vi har haft fantastiska semestrar och jag har upplevt mig som en globetrotter, en resande människa som är intresserad av andra kulturer. Det har varit förankrat i hela min identitet och ett viktigt värde.”

Att Maria insåg att det inte gick att fortsätta flyga hade inte bara att göra med kunskap. Hon gjorde visserligen några tester och insåg att 70-80 % av hennes växthusgas utsläpp från privat konsumtion orsakades av flygresor, men det var inte det som avgjorde beslutet. Det var snarare det faktum att hon började jobba med klimatfrågor. 

”När jag började grotta in mig i klimatfrågan blev krocken mellan den jag var yrkesmässigt och den jag kände att jag behövde vara privat väldigt smärtsam. Det gjorde ont, det var oerhört obehagligt. Så här i efterhand tänker jag att den erfarenheten, om att det faktiskt var en uppoffring, hjälper mig att kommunicera de här frågorna.” 

Man har sett att det hjälper att samla berättelser om ett annat liv, till exempel om tågsemesterresor. Men Maria tror att det också är viktigt att i de här berättelserna lyfta fram att det faktiskt kan vara jobbigt. 

”Någon kanske säger att ’varför ska man åka på semester i Spanien, man kan väl ha kul i Grums?’. Då har jag lust att säga ’skit på dig, det blir inte lika kul’ (förlåt Grums!). Och det är helt okej att det känns som en uppoffring, man får erkänna det. Det kan vara ett nödvändigt steg i processen att ändra beteende. ”

Maria menar att i andra typer av krissituationer är vi människor beredda att göra stora uppoffringar. Just nu befinner vi oss i en akut klimatkris, och genom att fokusera på nuet blir det lättare att avstå från att flyga.

”Istället för att tänka att man aldrig mer kommer att kunna flyga kan man tänka att i det här läget, med den teknologi vi har idag, funkar det inte. Så jag sparar mitt flygresande tills vi har en lösning.”

Vår kampanj, Flygfritt 2020, går ut på att man lovar att ta ett flygfritt år – om vi når målet på 100 000 anmälda. Vad tycker du om den?

”Den innehåller ett antal komponenter som är retoriskt intressanta. Det jag tror framförallt kan ha betydelse är att man gör en social utfästelse.”

Maria menar att om man till exempel avger ett hemligt nyårslöfte för sig själv så är det inte mycket värt, men att ett offentligt löfte är en helt annan sak. 

”Det är ju dessutom så att kampanjen bygger på två steg. Det lilla steget är att jag gör en utfästelse, men så finns det också ett villkor – om 100 000 andra gör det. Då finns det en potential att jobba med det här sociala kontraktet eller vad man ska kalla det - den som har anmält sig blir angelägen om att fler ska vara med.”

Maria menar att det faktum att man bara lovar att avstå om vi når målet på 100 000 anmälda även effektivt undanröjer ett av de viktigaste motargumenten, nämligen varför man själv ska avstå från att flyga när alla andra fortsätter med det. 

”När det gäller individens ansvar tänker folk ofta att ’vad kan lilla jag göra?’”

Maria menar att ett annat sätt att resonera angående individens ansvar är att man ställer individen mot systemet. Då är det inte en fråga om kvantitet utan om struktur. Man tänker att det är systemet som borde lösa problemet och inte individen.

”Det finns även en mer extrem variant där man resonerar som så att om jag löser det här så behöver inte systemet göra det. Alltså en idé om att man genom detta beslut motverkar den strukturella nivån.  Det bygger helt enkelt på en felaktig kunskap. Det finns ingen politisk rörelse som har skett på det sättet, att man verkar för den genom att agera precis tvärtom.”

Maria pekar på att nästan alla tidigare rörelser, såsom införandet av kvinnlig rösträtt eller avskaffandet av slaveriet börjat med en förändring underifrån.

”Det är en kunskapsfråga, men det är också en fråga om att förstå hur det här hänger ihop. Den individ som säger att ’det spelar ingen roll vad jag gör’, den har rätt. Det spelar inte så stor roll vad just den gör, men det räcker med att den börjar snacka med sina grannar, så spelar det roll.”


Maja Rosén
Vi håller oss på jorden

torsdag 25 april 2019

MAJA ROSÉN PÅ SVT GÅNGER TVÅ

Den 23 april medverkade Maja Rosén i Morgonstudion där klimatkompensation diskuterades (se klipp längre ner på sidan). Samma kväll debatterade hon mot Johan Norberg i Aktuellt. Johan har tidigare varit kritisk mot kampanjen men vi hoppas att han nu börjat tänka om och blir en av 100 000 som anmäler sig till Flygfritt 2020. Gör det ni med genom att markera att ni ”Kommer” på evenemanget Flygfritt 2020 på Facebook. Titta på klippet här:





torsdag 28 mars 2019

DAGS FÖR FLYGDEBATT I SCHWEIZ

De senaste dagarna har den Schweiziska journalisten Aline Wanner från månadsmagasinet NZZ Folio varit på besök i Sverige för att göra ett reportage om Flygfritt 2020. Här har hon intervjuat oss som arbetar med kampanjen, människor som anmält sig, och även varit med när vi kampanjat på stan och arrangerat en ”klimatsoppa”. Aline berättade att flygdebatten i Schweiz är i princip obefintlig, men att klimatet hamnat något högre på agendan sedan Gretas besök där. Att hon reste dit med tåg togs upp men beskrevs som något radikalt och ”aktivistigt”.

”Jag tror att vi schweizare är bland de som flyger mest i Europa, kanske näst efter norrmännen. Jag hade hört att flyget är dåligt för miljön, men visste inte hur dåligt. Jag tror att många schweizare, jag själv inkluderad, inte ens övervägt möjligheten att avstå från att flyga.”

Aline bestämde sig för att ta reda på mer om flyget och hittade Vi håller oss på jorden och kampanjen Flygfritt 2020. Hon kontaktade mig och frågade om hon fick komma hit. Det fick hon förstås gärna, på villkoret att hon tog tåget hit. Resan tog 26 timmar, och på grund av tekniska problem blev hon tvungen att byta fem gånger istället för tre. Trots det tycker Aline att det var en trevlig resa. Vi får hoppas att hennes reportage kommer att inspirera fler schweizare till att avstå från att flyga och förhoppningsvis även någon till att starta Flygfritt 2020 i Schweiz.

söndag 17 mars 2019

EN AV 100 000: SANNA IHRFELT

Det här är Sanna Ihrfelt. Hon är en av alla som anmälde sig till Flygfritt 2019 och nu även Flygfritt 2020. Här berättar hon varför:

Jag minns ett tillfälle för flera år sen, när jag svarade på ett antal frågor om min livsstil (tror det var på WWF:s hemsida). Svaren skulle visa hur stort mitt ekologiska fotavtryck var. Jag fick då veta att jag levde som om det fanns minst tre jordklot. Det kändes både jobbigt och deprimerande. Jag som ändå äter vego, cyklar och åker kollektivt för det mesta och konsumerar förhållandevis lite prylar, tänkte jag. Men - det fanns en sak som gjorde att resultatet blev så dåligt. Gissa vad. Flygresorna såklart

 Jag visste det redan då men jag valde ändå att resa med flyg. Varför? För att alla andra i min omgivning gör det förmodligen. Det är så vi människor fungerar. Vi tror att vi är så självständiga och fattar våra egna beslut oavsett hur andra väljer, men vi påverkas väldigt mycket av samhället vi lever i och hur människorna runtomkring oss gör.

I höstas började jag tänka mer och mer på detta med flygresor (mycket tack vare Maja Rosén som startade kampanjen Flygfritt 2019, numera Flygfritt 2020). Behöver jag verkligen flyga? Hur mycket fakta om flygets klimatpåverkan krävs egentligen för att jag ska gå från tanke till handling? Skulle jag vara beredd att avstå från vissa resor för att slippa det dåliga samvetet som jag får av att flyga?

Jag anmälde mig till Flygfritt 2019 och tänkte att ett år är väl ingen uppoffring. Nu när det gått lite mer tid känns det inte som en uppoffring längre, snarare som en grej jag är stolt över att berätta. Jag läser om Greta Thunberg och alla andra klimataktivister och känner plötsligt att detta är det enda rätta. Jag har alltid trott på att våra val som individer påverkar, och flygresorna är inget undantag. Om jag som individ ska göra en enda viktig sak för klimatet är det att avstå från att flyga. Jag är glad att det finns så många vackra platser här i norra Europa som går att resa till på andra sätt.

torsdag 14 mars 2019

FLYGFRITT 2020 NU I BELGIEN

Flygfritt 2020 sprider sig till fler och fler länder! Det här är Nour som nyligen startat kampanjen i Belgien. Här berättar hon varför:

Since I was a child, I have always traveled. In the past few years, I took it to a whole other level, by making it my lifestyle, living on the road, not really having a set home. I was flying a lot.

I knew that flying wasn’t that great, but I thought that the rest of my lifestyle (veganism, low waste, sustainable fashion, etc) was compensating for it. That was until I was faced with the truth in October 2018. The numbers were brought to my attention, I calculated my carbon emissions, from flying, of the past 2 years, and I couldn’t unlearn what I had just come across. Solely from my flying, I was one of the biggest polluters on the planet. There was no way I could justify that. I wasn’t flying because I NEEDED to, I was flying because I WANTED to. It was time for a change. I did my research, and realised that barely anyone knows about how bad flying truly is. I then came across the Flight Free campaign in Sweden and absolutely loved the idea, wishing it would be brought to other countries. So, when I learned that the campaign was trying to expand to other countries, it was a no brainer: I had to bring it to the country I live in, Belgium.

This is how it all started, how I got here, and why I’m doing what I do. The world needs to be aware of the truth, and people need to be given information in order to make choices.

tisdag 12 mars 2019

FLYGFRITT 2020 BÖRJAR NU

Henrik Garbergs och Maja Rosén från Vi håller oss på jorden.
Nu är det hög tid att dra igång kampanjandet för Flygfritt 2020 på allvar!

Flygblad och affischer finns nu att skriva ut från vår hemsida.

Ta gärna med en bunt om ni ska vara med på den globala klimatstrejken nu på fredag till exempel!

Idag har vi pratat med folk på Göteborgs central och i Brunnsparken. Många är oroliga för klimatet men det är också många som inte insett hur allvarligt läget är. Därför är det så viktigt att vi som gjort det tar mod till oss och berättar det. Det känns alltid lite nervöst att gå fram till folk man inte känner men det brukar lossna efter ett par samtal och vi får väldigt mycket positiv respons.

Våga testa du med! Vår förhoppning är att i år bilda lokala grupper på så många platser som möjligt. Är du intresserad av att vara med i en sådan? Skriv till oss så kan vi hjälpa till att få igång en, vi vill gärna besöka olika platser i landet och kampanja under året.